A Morphology of Theories of Emergence

“Emergence” – the notion of novel, unpredictable and irreducible properties developing out of complex organisational entities – is itself a complex, multi-dimensional concept. To date there is no single, generally agreed upon “theory of emergence”, but instead a number of different approaches and perspectives. Neither is there a common conceptual or meta-theoretical framework by which to systematically identify, exemplify and compare different “theories”. Building upon earlier work done by sociologist Kenneth Bailey, this article presents a method for creating such a framework, and outlines the conditions for a collaborative effort in order to carry out such a task. A brief historical and theoretical background is given both to the concept of “emergence” and to the non-quantified modelling method General Morphological Analysis (GMA)

Conceptual Modelling, Combinatorial Heuristics and Ars Inveniendi: An Epistemological History

(1) An introduction to the principles of conceptual modelling, combinatorial heuristics and epistemological history; (2) the examination of a number of perennial epistemological-methodological schemata: conceptual spaces and blending theory; ars inveniendi and ars demonstrandi; the two modes of analysis and synthesis and their relationship to ars inveniendi; taxonomies and typologies as two fundamental epistemic structures; extended cognition, symbolic systems and model-based reasoning

General Morphological Analysis: An overview

General Morphological Analysis (GMA) is a computer-aided, non-quantified modelling method employing (discrete) category variables for identifying and investigating the total set of possible relationships contained in a given problem complex. The epistemological principle underlying discrete variable morphological modelling is that of decomposing a complex (multivariate) concept into a number of(“simple”) one dimensional concepts (i.e. category variables), the domains of which can then be recombined and recomposed in order to discover all of the other possible (multidimensional) concepts which can be generated combinatorically

On a Morphology of Theories of Emergence

Emergence – the notion of novel, unpredictable and irreducible properties developing out of complex organizational entities – is itself a complex, multi-dimensional concept. To date there is no single, generally agreed upon “theory of emergence”, but instead a number of different approaches and perspectives. Neither is there a common conceptual or meta-theoretical framework by which to systematically identify, exemplify and compare different “theories”. Building upon earlier work done by sociologist Kenneth Bailey, this article presents a method for creating such a framework, and outlines the conditions for a collaborative effort in order to carry out such a task. A brief historical and theoretical background is given both to the concept of “emergence” and to the non-quantified modelling method General Morphological Analysis (GMA)

General Morphological Analysis as a Basic Scientific Modelling Method

General Morphological Analysis (GMA) is a method for structuring a conceptual problem space – called a morphospace – and, through a process of existential combinatorics, synthesizing a solution space. As such, it is a basic modelling method, on a par with other scientific modelling methods including System Dynamics Modelling, Bayesian Networks and various types graph-based “influence diagrams”. The purpose of this article is 1) to present the theoretical and methodological basics of morphological modelling; 2) to situate GMA within a broader modelling theoretical framework by developing a (morphological) model representing different modelling methods, and 3) to demonstrate some of the basic modelling techniques that can be carried out with GMA using dedicated computer support

Conceptual Modelling, Combinatorial Heuristics and Ars Inveniendi: An Epistemological History (Ch 1 & 2)

(1) An introduction to the principles of conceptual modelling, combinatorial heuristics and epistemological history; (2) the examination of a number of perennial epistemological-methodological schemata: conceptual spaces and blending theory; ars inveniendi and ars demonstrandi; the two modes of analysis and synthesis and their relationship to ars inveniendi; taxonomies and typologies as two fundamental epistemic structures; extended cognition, cognitio symbolica and model-based reasoning; (3) Plato’s notions of conceptual spaces, conceptual blending and hypothetical-analogical models (paradeigmata); (4) Ramon Llull’s concept analysis and combinatoric spaces; (5) Gottfried Leibniz’s development of compositional analysis and synthesis as a general modelling method and a paradigm for ars inveniendi; (6) Fritz Zwicky’s revival of the morphological method of analysis and construction, and its subsequent computerised applications

Riskvärdering med Analytical Hierarchy Process : Utveckling och utprovning av ett nytt datorbaserat verktyg

Riskvärdering av förorenade områden innebär att väga samman miljömässiga, tekniska, ekonomiska, sociala och andra faktorer för att bestämma en rimlig saneringsnivå. Riskvärdering i saneringsprojekt är en relativt ny företeelse. I syfte att utveckla metodiken i detta område har Hållbar Sanering gett bidrag dels till övergripande riskvärderingsprojekt, dels till projekt med fördjupningar i olika aspekter av riskvärdering. I detta projekt, som drevs av FOI med bidrag från Hållbar Sanering, användes AHP (Analytic Hierarchy Process) för att utveckla ett datoriserat verktyg för att stödja riskvärdering av förorenade områden. AHP är en av flera s.k. multimålmetoder. Dessa metoder används för att systematiskt jämföra och värdera olika alternativa lösningar eller åtgärder när det finns många olika målkriterier att ta hänsyn till. Kriterierna kan vara både kvantitativa och kvalitativa.  Resultatet av projektet är ett datorbaserat verktyg som kan användas för att lättare – och på ett mer strukturerat, konsekvent och spårbart sätt – göra riskvärderingar i framtiden. Projektet bedrevs i två faser med två olika arbetsgrupper. Första fasen, som utfördes av ”utvecklingsgruppen”, handlade om utformningen av en allmän grundmodell för riskvärdering. Den andra fasen, som utfördes av ”testgruppen”, innefattade en prövning av modellen i ett specifikt, pågående saneringsprojekt. Saneringsprojektet som valdes avsåg ett sågverksområdet Väckelsång, i Tingsryds kommun.

Riskvärdering med Analytical Hierarchy Process : Utveckling och utprovning av ett nytt datorbaserat verktyg

Riskvärdering av förorenade områden innebär att väga samman miljömässiga, tekniska, ekonomiska, sociala och andra faktorer för att bestämma en rimlig saneringsnivå. Riskvärdering i saneringsprojekt är en relativt ny företeelse. I syfte att utveckla metodiken i detta område har Hållbar Sanering gett bidrag dels till övergripande riskvärderingsprojekt, dels till projekt med fördjupningar i olika aspekter av riskvärdering. I detta projekt, som drevs av FOI med bidrag från Hållbar Sanering, användes AHP (Analytic Hierarchy Process) för att utveckla ett datoriserat verktyg för att stödja riskvärdering av förorenade områden. AHP är en av flera s.k. multimålmetoder. Dessa metoder används för att systematiskt jämföra och värdera olika alternativa lösningar eller åtgärder när det finns många olika målkriterier att ta hänsyn till. Kriterierna kan vara både kvantitativa och kvalitativa.  Resultatet av projektet är ett datorbaserat verktyg som kan användas för att lättare – och på ett mer strukturerat, konsekvent och spårbart sätt – göra riskvärderingar i framtiden. Projektet bedrevs i två faser med två olika arbetsgrupper. Första fasen, som utfördes av ”utvecklingsgruppen”, handlade om utformningen av en allmän grundmodell för riskvärdering. Den andra fasen, som utfördes av ”testgruppen”, innefattade en prövning av modellen i ett specifikt, pågående saneringsprojekt. Saneringsprojektet som valdes avsåg ett sågverksområdet Väckelsång, i Tingsryds kommun.